När pengar styr

Läser om adoptionförmedlingen i Chile på sjuttiotalet, där även svenskar var inblandade, och förfäras av hur långt (lågt) människor kan gå för PENGAR. 

Stjäla andra människors barn, det verkar helt obegripligt hur någon kan göra det. Ändå är det verklighet. Och dagligen stjäl människan kons barn, den nyfödda kalven, för att ta hennes mjölk. Så nej, någon högt utvecklad moral har människan i gemen inte än.

Det är skrämmande att leva i en värld där pengar styr i så hög grad. Men filosofen ~ eller världsåterlösare som han kallas ~ Martinus har fått mig att förstå att vi jordmänniskor rymmer både en djurisk mentalitet och en framväxande human eller mänsklig. 

Tänker på att jag kanske inte är så populär eller välkommen på Plastikakedemin nu när de förstått att jag är fattig. Kanske jag misstar mig, men nej, de opererar knappast av välgörenhet. Sedan vill de förhoppningsvis hjälpa människor och jag märkte en förvånansvärt stor empati hos både sköterskan/sekreteraren My och kirurgen då vi talades vid. Han var tidspressad men varm och vänlig. Sedan när jag idag blev tvungen att mejla My och fråga om hon skickat Hälsodeklaration på posten och hon inte alls verkar minnas att hon sagt det TYCKTE jag att hennes svar var nästan snäsigt. Från att ha varit jättebra. Ja det sitter nog i mig själv. Är överdrivet  känslig för andra människors reaktioner. Men vetskapen om att för många är pengar viktigare än medkänsla och medlidande skrämmer mig. Även om jag inte är ett av de stulna och bortadopterade barnen. Men jag kan se hur människan behandlar djuren, som i själva verket också är "barn". Ja, även människan är andligt eller utvecklingsmässigt sett ett barn och det är därför hon beter sig som hon gör. Jag hoppas på en gudomlig rättvisa, men tror inte Jesus t ex ska rädda alla oss syndare bara vi tror på honom eller bekänner oss till den "rätta" religionen. Jobbet måste vi göra själva tror jag, det är inget elitistiskt i det, för vi är ändå alla lika mycket värda ❤️

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

vill inte glömma

Något av det bästa jag gjort är att operera bort mina silikoninplantat. Det var som att återfinna en del av mitt autentiska jag. Vill inte glömma den känslan. Magisk. En facebookvän blev så arg på mig att hon tog bort mig, när jag först trodde att jag skulle få hjälp ekonomiskt genom sjukvården. Min läkare på vårdcentralen sa ju det, då jag har dokumenterade problem med axlarna, frozen shoulder. Men så blev det inte, och på något sätt klarade jag det ändå.  Nu efter ett drygt år tänker jag sällan på det fantastiska att vara befriad från dessa giftpåsar. Men när jag promenerade tillbaka till tågstationen efteråt, var det som den person jag önskar att jag varit för tjugotre år sedan. Kanske ingen annan såg skillnaden, men jag upplevde den. 
Läs mer

Allt ska bli bra

Allt ska bli bra, skrev min första (och enda?) pojkvän en gång för mycket längesen på en lapp. Med versaler skrev han det, ja hela meddelandet var skrivet med stora bokstäver. Vilket jag senare läste betyder att man inte kan lita på den personen.  Och det kunde jag inte. Men kan man nånsin det? Vi förändras, ändrar inriktning. Växer ifrån varann, släpper taget. Mina egna svek är så mycket svårare att försonas med idag, än då jag själv upplevde mig övergiven.  Allt ska bli bra. Den meningen genljuder i mig nu, när det återstår knappt en vecka innan jag flyttar härifrån, den plats jag bott I exakt tjugofyra år. Nästan halva mitt liv. Det var på nittiotalet jag flyttade in, trettiotre år ung men trodde redan jag var gammal. Ena stunden ler jag åt det nya som väntar, att få packa väskorna och ge mig iväg. Nästa stund kommer tårarna och känslan av ovisshet. Vad väntar? Jag kände mig hemma här. Trygg. Jordad. Naturen utanför mina vardagsrumfönster och skogen en bit bort.  Och n...
Läs mer

Studieresan

Ett minne från detta jordeliv som ploppar upp i medvetandet är hur jag en vacker dag för flera år sedan följde med på studieresa med jobbet till Norrköping. Ja om man kan kalla det jobb, det är inget lönearbete, utan frivillig.  Längst fram i bussen satt vår föreståndare och pratade med busschauffören. Jag satt ganska långt fram och plötsligt såg jag ett rådjur ligga på motorvägen, vi var snabbt förbi och därframme fortsatte G att prata med busschaffisen som inget hänt. Inte heller verkade de höra min klagan, mitt jämmer. Hon där är överkänslig, ja lite konstig, det visste han ju. Att inte äta kött och värna om djuren är inte kristet, det står dessutom nånstans i Bibeln att det är en villolära och hedniskt att vägra äta kött, enligt vissa kyrkokrista som 1. Tror att Jesus är Gud, 2.Anser att människan är skapelsens krona och står över alla andra levande väsen. Av någon konstig anledning. Dessutom har gud mänskliga egenskaper, han känner vrede, svartsjuka, hämndlust, blodtörst och g...
Läs mer