Silikon

Lika mycket som jag en gång i tiden ville ha större bröst, lika mycket eller mer önskar jag nu bli fri från mina silikonimplantat. Det handlar inte enbart om det yttre, eller att jag bär omkring på gift i min kropp. Det handlar till stor del om att jag vill bli mig själv igen, den jag var ämnad att vara. Inte förställa mig, inte försöka behaga andra eller leva upp till ett sjukt ideal. Ja, sjukt eftersom det förutsätter att man opererar i friska kroppar. Det finns inget etiskt försvarbart i det. Om självkänsla ska handla om att se ut på ett visst sätt, är det nog inte mycket bevänt med den självkänslan.

En väninna sa till mig häromdan när vi gick i skogen och letade efter en bortsprungen liten hund: "Om någon skulle säga till min dotter att hon inte duger som hon är, skulle hon bara svara: Fuck you!"

Så många som jag önskat att jag svarat med just de orden. T ex gubben jag mötte i motionsspåret imorse, och som hånskrattade då vi passerat varann. Nu äntligen vet jag att män, främmande män, har ingen makt över mig. De med sina kommentarer och blickar, som hag äntligen slipper då jag blivit gammal i deras ögon. Det kommer bli svårt för dig att bli gammal, sa en gång en annan kvinna men det är i själva verket precis tvärtom ~ det är så mycket lättare nu.