Platsbunden

Plötsligt hörde han av sig, efter flera år. Tänk att till och med vänskap kan vara förbjudet.

Att det var på min födelsedag visste han inte, sa han. Det lustiga är att på något sätt brukar det dyka upp någon som ger mig en present, och nu kom han förbi med en kasse morötter, äpplen och kirskål.

I gengäld gav jag honom saker ur mitt förråd, då jag ju försöker lätta min ryggsäck så jag den dag dörren öppnas kan flyga ut. På riktigt.

Även om det materiella fortfarande är svårt att inte hålla fast vid. Det invanda, till synes trygga.

Döstädning eller flyttstädning, en kombination av båda. Helst vill jag få leva ett bra tag till, och även om det är smärtsamt att bryta upp, vill jag det. Har bott i samma lägenhet sedan förra århundradet; februari 1998. Jag var lika gammal (ung) som gatunumret, 34 år, och mittemot bodde en kvinna som var nästan hundra, under bodde hennes minst lika gamla syster, men de försvann, en efter en. I min lägenhet hade det bott en liten liten dam med stora blomkrukor på parkettgolvet och sol rökte på toa så taket var gult.

Jag har älskat denna tvåa, här har vi bott, djuren och jag. Gosan mitt hjärta som kom till mig i slutet av 2001, när hon var ett halvår gammal, innanför Nennes jacka, direkt fann sig tillrätta, följde varje steg jag tog. Blev ett med min andning, puls. 

Gosan var liksom fastvuxen på fåtöljens ryggstöd framför de stora fönstren i vardagsrummet. Platsbunden. Trofast. Här har jag också levt nästan halva mitt liv, aldrig tidigare har jag stannat kvar någonstans länge.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

vill inte glömma

Något av det bästa jag gjort är att operera bort mina silikoninplantat. Det var som att återfinna en del av mitt autentiska jag. Vill inte glömma den känslan. Magisk. En facebookvän blev så arg på mig att hon tog bort mig, när jag först trodde att jag skulle få hjälp ekonomiskt genom sjukvården. Min läkare på vårdcentralen sa ju det, då jag har dokumenterade problem med axlarna, frozen shoulder. Men så blev det inte, och på något sätt klarade jag det ändå.  Nu efter ett drygt år tänker jag sällan på det fantastiska att vara befriad från dessa giftpåsar. Men när jag promenerade tillbaka till tågstationen efteråt, var det som den person jag önskar att jag varit för tjugotre år sedan. Kanske ingen annan såg skillnaden, men jag upplevde den. 
Läs mer

Allt ska bli bra

Allt ska bli bra, skrev min första (och enda?) pojkvän en gång för mycket längesen på en lapp. Med versaler skrev han det, ja hela meddelandet var skrivet med stora bokstäver. Vilket jag senare läste betyder att man inte kan lita på den personen.  Och det kunde jag inte. Men kan man nånsin det? Vi förändras, ändrar inriktning. Växer ifrån varann, släpper taget. Mina egna svek är så mycket svårare att försonas med idag, än då jag själv upplevde mig övergiven.  Allt ska bli bra. Den meningen genljuder i mig nu, när det återstår knappt en vecka innan jag flyttar härifrån, den plats jag bott I exakt tjugofyra år. Nästan halva mitt liv. Det var på nittiotalet jag flyttade in, trettiotre år ung men trodde redan jag var gammal. Ena stunden ler jag åt det nya som väntar, att få packa väskorna och ge mig iväg. Nästa stund kommer tårarna och känslan av ovisshet. Vad väntar? Jag kände mig hemma här. Trygg. Jordad. Naturen utanför mina vardagsrumfönster och skogen en bit bort.  Och n...
Läs mer

Studieresan

Ett minne från detta jordeliv som ploppar upp i medvetandet är hur jag en vacker dag för flera år sedan följde med på studieresa med jobbet till Norrköping. Ja om man kan kalla det jobb, det är inget lönearbete, utan frivillig.  Längst fram i bussen satt vår föreståndare och pratade med busschauffören. Jag satt ganska långt fram och plötsligt såg jag ett rådjur ligga på motorvägen, vi var snabbt förbi och därframme fortsatte G att prata med busschaffisen som inget hänt. Inte heller verkade de höra min klagan, mitt jämmer. Hon där är överkänslig, ja lite konstig, det visste han ju. Att inte äta kött och värna om djuren är inte kristet, det står dessutom nånstans i Bibeln att det är en villolära och hedniskt att vägra äta kött, enligt vissa kyrkokrista som 1. Tror att Jesus är Gud, 2.Anser att människan är skapelsens krona och står över alla andra levande väsen. Av någon konstig anledning. Dessutom har gud mänskliga egenskaper, han känner vrede, svartsjuka, hämndlust, blodtörst och g...
Läs mer